När Är Det Humor (Part 1)
(H) Sats* innehåller (s) subjekt och (p) prejudikat
All humor; innehåller ett subjekt och ett prejudikat. Dessa knyts samman av en sats som kan vara en (ett) sketch, skit, surreal, dark, improv, performance eller (i mer sällsynta fall) en känsla.
Subjektet knyter samman prejudikatet med en speciell kraft; i vanligare fall innefattar det två polära komedienner (straight man och funny-man) men det kan även i mindre vanligare fall innefatta ett komiskt objekt (humorutövare) och ett komiskt subjekt (humorbetraktare). I samtliga fall gäller dock att kraften (som vi kan kalla humorkraften) bildar en enhet av subjekt och prejudikat. Detta bör inte ses som att subjekt och prejudikat inte kan existera var för sig (se te.x 'stand-up comedy'). Humorkraften fungerar dock som som katalysator och förmedlar tidigare nämnda humorsammansättning. (Stand-up existerar med modern katalysator (i form av te.x ytterliggare komedienner i uppsättning, TV-produktion, radiomanagement o.s.v)).
När så ett utlåtande ska ges av en tredje part ska det i första hand vara denna kraft som utlyses. Fall där humorsingulariteten ges av motstående känslor (se te.x 'surreal comedy') blir här tydligast med fall av icke-humor. Fall av stringent humorkraft (fall av existing humor) gäller för subjekt och prejudikat som varandras motpoler och interchangable deeds. Prejudikatet ska så i de flesta fall vara utbytbart mot subjektet (med undantag för te. x 'improvisational comedy').
I belysningen av detta ska så ett fallexempel bemötas med kritisk energi. Fallet det handlar om är av typen 'prank call' av konstellationen 'EuroCop Radio' med titeln 'Death Bus'. Fallet beskrivs som ett 'prank call' där en komedien vid namn Bubba (medlem av konstellationen 'EuroCop Radio') ringer upp en familj där en idrottare från kommunen ingår. Samtalet fortskrider med att Bubba utger sig för att vara polis varmed Bubba utlyser skälet till ringningen för att meddela att nämnda idrottare omkommit i en olycka med bus. Reaktionen som följer är ett högt (mycket) ångestladdat skrik. Reaktionen är kanske outkomlig men markeras ändå tydligt som humorsingulariteten av nämnda konstellation (Bubba). Detta vill jag belysa som ett av de tydligaste exemplen av icke-humor (kanske det allra tydligaste). Även om 'prank calls' kan exkludera ena parten (även om det är oklart exakt hur) så bemöts busringaren i detta fall av ett ångestskrik (humorkraftens anti-partiklar) (jämför lustfyllt skratt (humorkraftens partiklar)) som omöjligen kan bringa subjekt och prejudikat samman (not co-existence). Följande; Bubba (EuroCop Radio) hade kunna kommit undan med att bli testade för konst och i så fall av det expressionistiska slaget men även då får man problem där subjekt och prejudikat inte bemöts (inte härleds) som är verkställande även i konst av expressionistisk anda. Vidare; kan deras verk inte sägas vara humor (av det expressionistiska slaget) kan det omöjligen bli konst heller (av det expressionistiska slaget). Ergo; kan deras verk inte sägas vara humor (av obestämt slag) kan det heller inte vara konst (av obestämt slag) då konst är en diskurs med högre intentionsdjup än till exempel komedi (som dock har högre intentionsdjup än till exempel ICA-världen) (givet att de båda exemplen innefattar liknande subtyper (te.x expressionistic, performance)). Alltså; humorverket 'Death Bus' av typen 'prank call' med konstellationen 'EuroCop Radio' är inte humor (inte heller konst).
(H) Sats innehåller (s) subjekt men inte (p) prejudikat
* Sketch, skit, surreal, dark, improv, performance
// Niclas II & Niclas V
fredag 19 januari 2018
Improv Everywhere - Look Up More
Look Up More [Konstvärlden]
Improv Everywhere
Look Up More
performance architecture, 2005
Look Up More i ett kaotiskt system-perspektiv
Verket blir här en symbol för storhet i dimension - agenterna utför en serie rörelser (tredimensionalitet) men utifrån (givet längre avstånd till betraktare) betraktas agenterna som skyltdockor (humanoider) (tvådimensionalitet).
Look Up More i ett postmodernt perspektiv
Verket blir här arkitektur - agenterna smälter samman med shoppinghallen's exteriör och producerar en tillfällig akt av det yttre.
Look Up More i ett modernistiskt perspektiv
Verket blir här performance - agenterna uppehåller shoppinghallen's exteriör och producerar en tillfällig akt av det inre.
Look Up More i ett klassícistiskt perspektiv
Verket blir här en händelse i respektive butik.
Look Up More [Komedivärlden]
Improv Everywhere
Look Up More
performance comedy, 2005
Look Up More i ett kaotiskt system-perspektiv
Verket blir här en symbol för storhet i dimension - agenterna utför en serie rörelser (fyrdimensionalitet) men utifrån (givet kortare avstånd till betraktare) betraktas agenterna som skyltdockor (tredimensionalitet).
Look Up More i ett postmodernt perspektiv
Verket blir här performance - agenterna smälter samman med shoppinghallen's exteriör och producerar en tillfällig akt av det yttre.
Look Up More i ett modernistiskt perspektiv
Verket blir här en händelse i respektive butik (med en komisk touch (levande skyltdockor)).
Look Up More i ett klassicistiskt perspektiv
Verket blir här en händelse (med en komisk touch (rörliga skyltdockor)).
// Niclas V
Improv Everywhere
Look Up More
performance architecture, 2005
Look Up More i ett kaotiskt system-perspektiv
Verket blir här en symbol för storhet i dimension - agenterna utför en serie rörelser (tredimensionalitet) men utifrån (givet längre avstånd till betraktare) betraktas agenterna som skyltdockor (humanoider) (tvådimensionalitet).
Look Up More i ett postmodernt perspektiv
Verket blir här arkitektur - agenterna smälter samman med shoppinghallen's exteriör och producerar en tillfällig akt av det yttre.
Look Up More i ett modernistiskt perspektiv
Verket blir här performance - agenterna uppehåller shoppinghallen's exteriör och producerar en tillfällig akt av det inre.
Look Up More i ett klassícistiskt perspektiv
Verket blir här en händelse i respektive butik.
Look Up More [Komedivärlden]
Improv Everywhere
Look Up More
performance comedy, 2005
Look Up More i ett kaotiskt system-perspektiv
Verket blir här en symbol för storhet i dimension - agenterna utför en serie rörelser (fyrdimensionalitet) men utifrån (givet kortare avstånd till betraktare) betraktas agenterna som skyltdockor (tredimensionalitet).
Look Up More i ett postmodernt perspektiv
Verket blir här performance - agenterna smälter samman med shoppinghallen's exteriör och producerar en tillfällig akt av det yttre.
Look Up More i ett modernistiskt perspektiv
Verket blir här en händelse i respektive butik (med en komisk touch (levande skyltdockor)).
Look Up More i ett klassicistiskt perspektiv
Verket blir här en händelse (med en komisk touch (rörliga skyltdockor)).
// Niclas V
torsdag 18 januari 2018
Carsten Höller - Test Site
Test Site [Konstvärlden]
Carsten Höller
Test Site
installation architecture, 2006
Test Site i ett postmodernt perspekiv
Verket accentuerar varat; här blir verket's varande temporärt då kanorna endast existerar som konstverk under tiden för excibitionen. Kanorna existerar som arkitektonisk detalj men samtidigt som en installation som inbjuder till konstbesökarnas utövande (med verket i detalj).
Test Site i ett modernistiskt perspektiv
Verket blir här transportmedel mellan våningsplanen på konstmuseumet - verket ges likhetligt med en hiss som endast är öppen mellan två våningsplan (de två understa).
Test Site i ett klassicistiskt perspektiv
Verket är samtidigt en arkitektonisk detalj enligt estetiskt skön men också en inbjudan till lek.
Test Site [Lekvärlden]
Carsten Höller
Test Site
5 slides, 2006
Test Site i ett postmodernt perspektiv
Verket existerar singulärt i Turbin-hallen i konstmuseumet och ger så lekvärlden fullt existensutrymme.
Test Site i ett modernistiskt perspektiv
Verket ger lekvärlden styrka med flera kanor med olika längd.
Test Site i ett klassicistiskt perspektiv
Verket är en leksite med kanor.
// Niclas V & Clementine (Niclas IV's Young Girl (Fantasy Creature))
Carsten Höller
Test Site
installation architecture, 2006
Test Site i ett postmodernt perspekiv
Verket accentuerar varat; här blir verket's varande temporärt då kanorna endast existerar som konstverk under tiden för excibitionen. Kanorna existerar som arkitektonisk detalj men samtidigt som en installation som inbjuder till konstbesökarnas utövande (med verket i detalj).
Test Site i ett modernistiskt perspektiv
Verket blir här transportmedel mellan våningsplanen på konstmuseumet - verket ges likhetligt med en hiss som endast är öppen mellan två våningsplan (de två understa).
Test Site i ett klassicistiskt perspektiv
Verket är samtidigt en arkitektonisk detalj enligt estetiskt skön men också en inbjudan till lek.
Test Site [Lekvärlden]
Carsten Höller
Test Site
5 slides, 2006
Test Site i ett postmodernt perspektiv
Verket existerar singulärt i Turbin-hallen i konstmuseumet och ger så lekvärlden fullt existensutrymme.
Test Site i ett modernistiskt perspektiv
Verket ger lekvärlden styrka med flera kanor med olika längd.
Test Site i ett klassicistiskt perspektiv
Verket är en leksite med kanor.
// Niclas V & Clementine (Niclas IV's Young Girl (Fantasy Creature))
onsdag 17 januari 2018
Matthew Pillsbury - Slides In The Turbine Hall, Tate Modern, London, 2007
Slides In The Turbine Hall, Tate Modern, London, 2007 [Konstvärlden]
Matthew Pillsbury
Slides In The Turbine Hall, Tate Modern, London, 2007
photo, 2007
Slides In The Turbine Hall, Tate Modern, London, 2007 i ett postmodernt perspektiv
Verket blir här en bild av ett momentant skeende och förhåller sig till installationen ('Test Site') som en bild av en happening. Verket är likaså ett verk om ett annat verk och förhåller sig som så till installationen ('Test Site') som en bild av en performance.
Slides In The Turbine Hall, Tate Modern, London, 2007 i ett modernistiskt perspektiv
Verket blir här en bild av en perfekt åktur (skeende) (givet installationen ('Test Site')) och kan ses som symbol för tiden innan första åket i rutschkanan.
Slides In The Turbine Hall, Tate Modern, London, 2007 i ett klassicistiskt perspektiv
Verket är en bild av installationen ('Test Site') och skänker liv åt verket bortom det lekfulla.
Slides In The Turbine Hall, Tate Modern, London, 2007 [Fotovärlden]
Matthew Pillsbury
Slides In The Turbine Hall, Tate Modern, London, 2007
2 digital prints on paper, 2007
Slides In The Turbine Hall, Tate Modern, London, 2007 i ett postmodernt perspektiv
Verket blir här en bild av 'Tate Modern'.
Slides In The Turbine Hall, Tate Modern, London, 2007 i ett modernistiskt perspektiv
Verket blir här en bild av verket 'Test Site'.
Slides In The Turbine Hall, Tate Modern, London, 2007 i ett klassicistiskt perspektiv
Verket blir här en bild av en installation (konstartefakt).
// Anna-Bella (Niclas IV's Girl (Fantasy Creature))
Matthew Pillsbury
Slides In The Turbine Hall, Tate Modern, London, 2007
photo, 2007
Slides In The Turbine Hall, Tate Modern, London, 2007 i ett postmodernt perspektiv
Verket blir här en bild av ett momentant skeende och förhåller sig till installationen ('Test Site') som en bild av en happening. Verket är likaså ett verk om ett annat verk och förhåller sig som så till installationen ('Test Site') som en bild av en performance.
Slides In The Turbine Hall, Tate Modern, London, 2007 i ett modernistiskt perspektiv
Verket blir här en bild av en perfekt åktur (skeende) (givet installationen ('Test Site')) och kan ses som symbol för tiden innan första åket i rutschkanan.
Slides In The Turbine Hall, Tate Modern, London, 2007 i ett klassicistiskt perspektiv
Verket är en bild av installationen ('Test Site') och skänker liv åt verket bortom det lekfulla.
Slides In The Turbine Hall, Tate Modern, London, 2007 [Fotovärlden]
Matthew Pillsbury
Slides In The Turbine Hall, Tate Modern, London, 2007
2 digital prints on paper, 2007
Slides In The Turbine Hall, Tate Modern, London, 2007 i ett postmodernt perspektiv
Verket blir här en bild av 'Tate Modern'.
Slides In The Turbine Hall, Tate Modern, London, 2007 i ett modernistiskt perspektiv
Verket blir här en bild av verket 'Test Site'.
Slides In The Turbine Hall, Tate Modern, London, 2007 i ett klassicistiskt perspektiv
Verket blir här en bild av en installation (konstartefakt).
// Anna-Bella (Niclas IV's Girl (Fantasy Creature))
måndag 15 januari 2018
Dan Flavin - Site-specific Installation
Site-specific Installation [Konstvärlden]
Dan Flavin
Site-specific Installation
site-specific installation, 1996
Site-specific Installation i ett postmodernt perspektiv
Verket symboliseras av en sluten krets i liknelse med en elektrisk krets för lamporna som konstverket utgörs av men även en sluten krets som ges av relationen mellan titeln och platsen (site-specific). Ljuset är här representerat i en konsthall (installation). Samtidigt är ljus(et)(-bringaren) bekavlat i hela konsthallen (site-specific installation).
Site-specific Installation i ett modernistiskt perspektiv
Verket symboliseras av platsen (installation) som skänker ljus och speglar (site-specific). Man kan tänka sig ett liknande verk bortom konsthallen (site-specific installation).
Site-specific Installation i ett expressionistiskt perspektiv
Här blir lamporna symbol för (inbringare av) lugn och fridsamhet.
Site-specific Installation i ett klassicistiskt perspektiv
Här blir lamporna och dess sken symbol för det vackra och estetiskt sköna.
Site-specific Installation [Konsthallsvärlden]
Dan Flavin
Site-specific Installation
installation, 1996
Site-soecific Installation i ett postmodernt perspektiv
Verket symboliseras av ljus(bringare) bortom konsthallen. Man kan tänka sig en liknande titel till Creed's 'Work No. 227: The Lights Going On And Off'.
Site-specific Installation i ett modernistiskt perspektiv
Verket symboliseras av ljus(bringare) av konsthallen. Man kan tänka sig en liknande titel till Klein's 'In The Void Room'.
Site-specific Installation i ett expressionistiskt perspektiv
Verket symboliseras av ljus(bringare) för konsthallen. Man kan tänka sig en liknande titel till Hollender och Melin's 'Borderline'.
SIte-specific Installation i ett klassicistiskt perspektiv
Verket symboliseras av ljus(bringare) till konsthallen. Man kan tänka sig en liknande titel till Magritte's 'The Empire of Light'.
// Niclas III & Sibylla (Niclas IV's Mature Woman (Fantasy Creature))
Dan Flavin
Site-specific Installation
site-specific installation, 1996
Site-specific Installation i ett postmodernt perspektiv
Verket symboliseras av en sluten krets i liknelse med en elektrisk krets för lamporna som konstverket utgörs av men även en sluten krets som ges av relationen mellan titeln och platsen (site-specific). Ljuset är här representerat i en konsthall (installation). Samtidigt är ljus(et)(-bringaren) bekavlat i hela konsthallen (site-specific installation).
Site-specific Installation i ett modernistiskt perspektiv
Verket symboliseras av platsen (installation) som skänker ljus och speglar (site-specific). Man kan tänka sig ett liknande verk bortom konsthallen (site-specific installation).
Site-specific Installation i ett expressionistiskt perspektiv
Här blir lamporna symbol för (inbringare av) lugn och fridsamhet.
Site-specific Installation i ett klassicistiskt perspektiv
Här blir lamporna och dess sken symbol för det vackra och estetiskt sköna.
Site-specific Installation [Konsthallsvärlden]
Dan Flavin
Site-specific Installation
installation, 1996
Site-soecific Installation i ett postmodernt perspektiv
Verket symboliseras av ljus(bringare) bortom konsthallen. Man kan tänka sig en liknande titel till Creed's 'Work No. 227: The Lights Going On And Off'.
Site-specific Installation i ett modernistiskt perspektiv
Verket symboliseras av ljus(bringare) av konsthallen. Man kan tänka sig en liknande titel till Klein's 'In The Void Room'.
Site-specific Installation i ett expressionistiskt perspektiv
Verket symboliseras av ljus(bringare) för konsthallen. Man kan tänka sig en liknande titel till Hollender och Melin's 'Borderline'.
SIte-specific Installation i ett klassicistiskt perspektiv
Verket symboliseras av ljus(bringare) till konsthallen. Man kan tänka sig en liknande titel till Magritte's 'The Empire of Light'.
// Niclas III & Sibylla (Niclas IV's Mature Woman (Fantasy Creature))
söndag 14 januari 2018
Marcel Duchamp - Ironing Board
Ironing Board [Konstvärlden]
Marcel Duchamp
Ironing Board
inverted readymade, 1934
Ironing Board i ett postmodernt perspektiv
Verket exemplifieras av en da Vinci som evighetsmaskin.
Ironing Board i ett modernistiskt perspektiv
Verket exemplifieras av en Rembrandt som strykbräda.
Ironing Board i ett fluxus-perspektiv
Verket exemplifieras av en (uppsättning) Shakespeare som urverk.
Ironing Board i ett pop art-perspektiv
Verket exemplifieras av en (ett/flera verk av) Donatello som kopiator.
Washboard [Laundryvärlden]
Marcel Duchamp
Washboard
inverted readymade, 1934
Washboard i ett postmodernt perspektiv
Verket exemplifieras av en klädinsamling som evighetsmaskin.
Washboard i ett modernistiskt perspektiv
Verket exemplifieras av en tvättbräda som strykbräda.
Washboard i ett fluxus-perspektiv
Verket exemplifieras av en tvättmaskin som urverk.
Washboard i ett pop art-perspektiv
Verket exemplifieras av en maskin mörk tvätt som kopiator.
Breadboard [Cookingvärlden]
Marcel Duchamp
Breadboard
inverted readymade, 1934
Breadboard i ett postmodernistiskt perspektiv
Verket exemplifieras av en soldatbespisning som evighetsmaskin.
Breadboard i ett modernistiskt perspektiv
Verket exemplifieras av en skärbräda som strykbräda.
Breadboard i ett fluxus-perspektiv
Verket exemplifieras av en äggklocka som urverk.
Breadboard i ett pop art-perspektiv
Verket exemplifieras av en stekpanna med stekta ägg som kopiator.
// Augustina (Niclas IV's Elderly Lady (Fantasy Creature))
Marcel Duchamp
Ironing Board
inverted readymade, 1934
Ironing Board i ett postmodernt perspektiv
Verket exemplifieras av en da Vinci som evighetsmaskin.
Ironing Board i ett modernistiskt perspektiv
Verket exemplifieras av en Rembrandt som strykbräda.
Ironing Board i ett fluxus-perspektiv
Verket exemplifieras av en (uppsättning) Shakespeare som urverk.
Ironing Board i ett pop art-perspektiv
Verket exemplifieras av en (ett/flera verk av) Donatello som kopiator.
Washboard [Laundryvärlden]
Marcel Duchamp
Washboard
inverted readymade, 1934
Washboard i ett postmodernt perspektiv
Verket exemplifieras av en klädinsamling som evighetsmaskin.
Washboard i ett modernistiskt perspektiv
Verket exemplifieras av en tvättbräda som strykbräda.
Washboard i ett fluxus-perspektiv
Verket exemplifieras av en tvättmaskin som urverk.
Washboard i ett pop art-perspektiv
Verket exemplifieras av en maskin mörk tvätt som kopiator.
Breadboard [Cookingvärlden]
Marcel Duchamp
Breadboard
inverted readymade, 1934
Breadboard i ett postmodernistiskt perspektiv
Verket exemplifieras av en soldatbespisning som evighetsmaskin.
Breadboard i ett modernistiskt perspektiv
Verket exemplifieras av en skärbräda som strykbräda.
Breadboard i ett fluxus-perspektiv
Verket exemplifieras av en äggklocka som urverk.
Breadboard i ett pop art-perspektiv
Verket exemplifieras av en stekpanna med stekta ägg som kopiator.
// Augustina (Niclas IV's Elderly Lady (Fantasy Creature))
lördag 13 januari 2018
Thomas Green - Tiger-Zebra
Tiger-Zebra [Konstvärlden]
Thomas Green
Tiger-Zebra
painting performance, 1999 (1998)
Tiger-Zebra i ett postmodernt perspektiv
Verket undersöker relationen mellan konstnär och konstbetraktare men i motsats till ett relationellt verk är det här snarare än förlängning av konstnären genom konstbetraktare - ett tillika proof of God's existence förklätt i ett konstverk.
Tiger-Zebra i ett modernistiskt perspektiv
Verket är ett formexperiment enligt klassisk modernistisk praxis - här ges formen enligt variabel målning - en målning som skiftar form under pågående visning (helt enligt konstbetraktarens önskemål). Det ger enligt museum regulations att detta är mer eller mindre främjande men enligt institutionella konstlagar ska det sägas att detta blir fullt tillåtet.
Tiger-Zebra i ett romantiskt perspektiv
Verket blir här a work of art with bystander's - enlisted as crowd during art manifacturing - verket's helhet belyses därmed och verket är inte komplett innan det har målats inför publik.
Tiger-Zebra i ett klassicistiskt perspektiv
Verket är här endast konst in the former educationals as a work of art before and after it has been put up on display men före det har målats med marker pen.
Tiger-Zebra i ett dadaistiskt perspektiv
Verket blir här konst då den första artefakten (i händelse av två unika skeenden) är without approval (odd målning (artefakt från annan (ingen) utställning (icke-konst som konst))) och den andra artefakten är en målning after approval (odd målning (artefakt målad under dess utställning (icke-konst som konst))).
Tiger-Zebra [Komedivärlden]
Thomas Green
Tiger-Zebra
prank recording, 1999
Thomas Green
Tiger Architecture
conceptual, 1999
Tiger-Zebra i ett postmodernt perspektiv
Verket använder sig av en klassisk typy i form av dold kamera med outrageous behavior to stun the crowd men med konstvärlden's lagar till låns. Verket blir här två målningar i ett (en från komedivärlden och en från konstvärlden) - med 'Tiger-Zebra' från komedivärlden och 'Tiger Architecture' från konstvärlden.
Tiger-Zebra i ett modernistiskt perspektiv
Verken blir här såväl prank (genrefication) båda två då konstvärlden assimileras och arkitekturen (konstinstitutionen) blir en overkbar parameter. To put it clearly - först görs ett prank som innefattar hängning av verket ('Tiger-Zebra') utan tillåtelse och sedan görs ett prank med föresatsen att omvandla verket ('Tiger Architecture') (utan tillåtelse) - detta utan att exekuera konstvärlden utan endast deras institutionella lagar.
Tiger-Zebra i ett romantiskt perspektiv
Verken blir här omförvandlade till ett verk ('Tiger-Zebra') with the funnyness as the act of hanging the odd (art) work on the walls of a system of interior value.
Tiger-Zebra i ett klassicistiskt perspektiv
Verken blir här omförvandlade till ett verk ('Tiger Architecture') med the funnyness as a painting with black marker use.
Tiger-Zebra i ett dadaistiskt perspektiv
Verken blir här icke-konst (komedi) då det första verket är without approval (odd målning (artefakt från annan (ingen) utställning)) och det andra är en målning after approval (odd målning (artefakt målad under dess utställning)).
// Niclas III's Fantasy Commander (Fantasy Creature)
Thomas Green
Tiger-Zebra
painting performance, 1999 (1998)
Tiger-Zebra i ett postmodernt perspektiv
Verket undersöker relationen mellan konstnär och konstbetraktare men i motsats till ett relationellt verk är det här snarare än förlängning av konstnären genom konstbetraktare - ett tillika proof of God's existence förklätt i ett konstverk.
Tiger-Zebra i ett modernistiskt perspektiv
Verket är ett formexperiment enligt klassisk modernistisk praxis - här ges formen enligt variabel målning - en målning som skiftar form under pågående visning (helt enligt konstbetraktarens önskemål). Det ger enligt museum regulations att detta är mer eller mindre främjande men enligt institutionella konstlagar ska det sägas att detta blir fullt tillåtet.
Tiger-Zebra i ett romantiskt perspektiv
Verket blir här a work of art with bystander's - enlisted as crowd during art manifacturing - verket's helhet belyses därmed och verket är inte komplett innan det har målats inför publik.
Tiger-Zebra i ett klassicistiskt perspektiv
Verket är här endast konst in the former educationals as a work of art before and after it has been put up on display men före det har målats med marker pen.
Tiger-Zebra i ett dadaistiskt perspektiv
Verket blir här konst då den första artefakten (i händelse av två unika skeenden) är without approval (odd målning (artefakt från annan (ingen) utställning (icke-konst som konst))) och den andra artefakten är en målning after approval (odd målning (artefakt målad under dess utställning (icke-konst som konst))).
Tiger-Zebra [Komedivärlden]
Thomas Green
Tiger-Zebra
prank recording, 1999
Thomas Green
Tiger Architecture
conceptual, 1999
Tiger-Zebra i ett postmodernt perspektiv
Verket använder sig av en klassisk typy i form av dold kamera med outrageous behavior to stun the crowd men med konstvärlden's lagar till låns. Verket blir här två målningar i ett (en från komedivärlden och en från konstvärlden) - med 'Tiger-Zebra' från komedivärlden och 'Tiger Architecture' från konstvärlden.
Tiger-Zebra i ett modernistiskt perspektiv
Verken blir här såväl prank (genrefication) båda två då konstvärlden assimileras och arkitekturen (konstinstitutionen) blir en overkbar parameter. To put it clearly - först görs ett prank som innefattar hängning av verket ('Tiger-Zebra') utan tillåtelse och sedan görs ett prank med föresatsen att omvandla verket ('Tiger Architecture') (utan tillåtelse) - detta utan att exekuera konstvärlden utan endast deras institutionella lagar.
Tiger-Zebra i ett romantiskt perspektiv
Verken blir här omförvandlade till ett verk ('Tiger-Zebra') with the funnyness as the act of hanging the odd (art) work on the walls of a system of interior value.
Tiger-Zebra i ett klassicistiskt perspektiv
Verken blir här omförvandlade till ett verk ('Tiger Architecture') med the funnyness as a painting with black marker use.
Tiger-Zebra i ett dadaistiskt perspektiv
Verken blir här icke-konst (komedi) då det första verket är without approval (odd målning (artefakt från annan (ingen) utställning)) och det andra är en målning after approval (odd målning (artefakt målad under dess utställning)).
// Niclas III's Fantasy Commander (Fantasy Creature)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)