När Är Det Humor (Part 8)

När Är Det Humor (Part 8)


Introduktion

Jag kommer i den här essän diskutera humorteori enligt de fyra typiska konstteorierna (essentiella; traditionella; metafysiska; institutionella) för att (om möjligt) se hur väl de kan användas för att analysera humor. Jag presenterar först en överblick över representationer av teorin för att sedan visa på något (känt) (humor)verk inom respektive teori.


Den traditionella humorteorin

Till den traditionella humorteorin hör vitsar av olika slag (theoretical jokes) då oftast med något fast tema där kännedomen hos tematan (bellmanhistorier; Norgehistorier; alla barnen-skämt; sa flickan-vitsar m.m) kan sägas bedöma hur - med en typy av minsta gemensamma nämnare (allmän kännedom) - väl vitsen är humor.


Den institutionella humorteorin

Till den institutionella humorteorin hör all humor som humorvärlden har bestämt är humor - med exempel standup-komedi. Avsaknaden av reell kvalitetsbedömd humor (till skillnad från konstvärlden där det förekommer agenter (sammanslutningar) som bedömer vad som är konst eller inte) gör att humorvärlden lånar en subvärld (vardagsrealismvärlden). Bedömningen vad som - i det här fallet - gör standup till humor leds av den stora massan (även om humorkritik existerar i viss mån).


Den essentiella humorteorin

Till den essentiella humorteorin hör sådan humor som inte direkt appelerar till skrattet utan kan sägas inneha någon inneboende kvalitet som gör att den klassas som humor även utan ett bifallet skratt (se te.x Andres Lokko och dennes uttalande om att humor inte ska förväxlas med något som är roligt).


Den metafysiska humorteorin

Till den metafysiska humorteorin hör humor som kan sägas ligga i gränslandet till te.x konst där performance comedy kan vara det bästa exemplet där ett exempel på ett verk kan ges med en komiker (okänd) som gör scenen till sin födelsedagsfest med publiken som de invalda gästerna.

// Niclas IV & Niclas V & Niclas VI